Kistan i Ek eller Furu?

Skolan håller med furu till kistan men originalet var i ek i hela stycken och gissa vad jag valde att göra den i? Just det, som den nörd man är vill man ju ha den i ek i hela stycken! Jag ägnade 3 dagar åt att leta ekplank som är 30 cm breda och 2-3 cm tjocka. Jag hittade mina plank i Rättvik på en ledstångs & trapp fabrik.

Jag inser att jag inte är någon erfaren träslöjdare och antar att kista nummer två skulle ta mindre tid att iordningställa. Förutom bandsågen och rikthyveln har det varit ett handarbete med huggmejsel, kniv och fil att passa in, fasa ur och få till det hela. Kanske att jag skapade mig onödigt mycket arbete med att välja Ek som trädslag, det är hårt, besvärligt och spricker lätt om man inte är varsam. Furu hade varit ett lättare material som nybörjare men jag anser ändå att det lönar sig i slutänden med Ek som ju är ett vackert trädslag och framförallt, Mästermyrkistan var ju i Ek!

Är du van träarbeten, välj Ek! om du som jag är nybörjare skulle jag nog ändå fundera på att göra den i furu, om du inte är helt besatt av tanken att var trogen originalet J!

I snickarboden

Träarbetet har tagit 53 arbetstimmar av projektet så räkna med en hel del träslöjd vid sidan om själva smidet om du väljer ett liknande projekt. Men jag undrar om det inte var på det viset, smeden för 1000 år sedan hanterade kanske fler verktyg än smideshammaren då trä, brons, silver & järn i många fall måste kombineras för att få till de färdiga föremål som skulle skapas? I alla fall är det den sinnesbilden jag bär med mig från de fynd man gjort av olika verktyg i bland annat Mästermyrkistan.

Jag har försökt att var trogen originalet när jag gjort min kopia av Mästermyrkistan. Dock har jag gjort några avsteg från ”den rätta vägen”. För det första har jag gjort locket något tunnare än originalet vilket gjort att jag inte har gröpt ur insidan av locket, vilket är fallet med originalkistan. Orsaken är att jag helt enkelt inte fick tag i ämne som var tjockt nog för det! Jag har även placerat träpluggarna lite annorlunda än originalet och har något fler plugg. Det som var klurigt med själva kistan var alla urfasningar som i slutänden skulle passa in så att alla skarvar ”sluter tätt”. Se bild för princip av ihopsättningen av kistan. En enklare väg att gå, om man vill, är naturligtvis att hoppa över alla infasningar och bara lägga bitarna så att säga kloss mot kloss, det underlättar och passform blir lättare att få till. Hållfastheten torde inte vara några problem med dagens lim och plugg i kistan! Men som ni redan anar, jag fastnade i nördspåret J!

Beslagen till kistan

Beslagen består av sex delar och är egentligen inte något svårt att få till. Jag utgick från plattjärn 5*40 mm som jag penade ut till ca 2*45 mm.  För att få till en förstärkning där öglan sitter i beslaget la jag två ansättningar i triangelform innan jag började arbeta ut beslagen. Ämnet till öglan fick jag fram genom att använda huggmejsel och ta bort material så att endast en ca 4-5 mm i mitten av plattjärnets ände var kvar. Detta smidde jag ut till en längre, ca 2-3 rund pinne som sedan böjdes till ögla. Värt att notera är att det endast var beslagen på kistans lock som jag gjorde så på. Fästena på baksidan och beslagen på framsidan gjorde jag hål med dorn för att få dom helt ”slutna” så att säga.

Det som var lite knöligt för mig när jag gjorde beslagen var främst två saker. Det första var att få beslagen formade efter just det lock jag hade gjort. Det gick lättare att få till beslagens böjning om man vid böjning la lite luft på ”toppen” av beslaget men att ändarna låg emot locket. På det viset slöt beslaget fint runt locket när man pressade ner det vid fastsättning med spik senare. Den andra lilla utmaningen var att få öglorna att passa bra i varandra och få dom att ligga så ”nära” kistan som möjligt. Det blir inte snyggt om öglorna så att säga ”står ut” från kistan för mycket. Två tips, böj ut ryggens öglor något hellre än att ha lockets öglor för långt ut. Fasa ur ett spår i locket så att ”baksidan” på öglorna fälls in lite i locket, men inte för mycket så att ryggens eller framsidans beslag/öglor inte löper lätt!

Dessa mer forntida ”gångjärn” blir något mer "sladdrigare" i sidled än ett "modernt" gångjärn men jag tycker de funkar helt ok på en replika. Vill man ha en mer vardaglig kista som skall användas kanske man skall välja en annan lösning?

Jag la även ner lite arbete på att använda en plansätt för att få en hyfsat ”fin” yta på beslagen efter att ha använt penen på hammaren. Jag var även noga med att borsta med stålborste för att hålla ämnena någorlunda fria från glödskal. Det är klart, man kan ju ha en mer opolerad stil och ha kvar hammarslag och låta bli att linoljebränna. Jag har sett andra göra det och det blir även det helt ok, men det är en lite annan stil på en sån kista, speciellt om man färgar hela kistan med lite tjära eller ockra.

Jag arbetade 32 timmar på beslagen med alla justeringar och linoljebränning ett par tre gånger. Men så kanske jag var väl petig att få till finishen på det hela?

Lås, nyckel och spik

Låset är av sk. Draglåstyp. I antikens Rom lades grunden för en del i låsets historia. De romerska låssmederna började använda fjädrar till låsspärrarna. Låskolven hölls på plats av en fjäder, och fjäderns spärreffekt upphävdes av nyckeln som även sköt låskolven i önskad riktning. Ett svenskt exempel på denna typ av lås är just draglåset. Som kuriosa kan nämnas att det faktiskt dröjde ända in på 1700-talet innan det skedde någon avgörande vidareutveckling av de romerska låsprinciperna.

Även om draglåset är en förhållandevis enkel konstruktion så är det mycket pill, anpassningar och framförallt filning, borrning och sågning. Har jag inte nämnt det förut? En timme i smedjan ger mig 2-3 timmar med filning etc. Kanske häri som smidets skicklighet gör sig gällande, desto bättre du kan smida ju mindre efterarbete J? Så nog finns det en del att lära efter att ha gått ett halvår på kurs i smide!

Låset består av inte mer än 4 delar plus spik, öglor och nit. Låskolven, fjädern, plåten och nyckeln! Låter inte mycket men allt ska passas in och justeras och det tar som sagt sin lilla tid, men omöjligt? Nää, absolut inte! Plåten är en 2 mm plåt och nyckel samt låskolv har jag utgått från 5*50 mm plattjärn. Det finns andra som gjort fina beskrivningar hur man gör lås så jag gör ingen mer djupdykning här i ämnet. Jag hade att göra i 26 arbetstimmar med lås och nyckel.

Angående spik kan man säga ingenting eller så kan man göra en doktorsavhandling av det! Jag har förstått att det var ett viktigt inslag i den ”gamla skolan” innan man fick sina gesällprov etc. Jag kan bara konstatera att om mitt spiksmide skulle vara min enda inkomstkälla skulle mina barn få svälta så också jag och min hustru! Det ÄR svårt och jag kan inte riktigt smälta att det skall vara på det viset! OK, jag fick till mina 30 spikar (24 till kistan plus några i reserv) och dom är väl ok, men 10 timmar! Jösses man skulle ju skämmas, men det gör jag inte! En sak när det gäller smide av spik till kistan. Det gäller att få spiken riktigt tunn där den kommer igenom på insidan av kistan. Det är svårare än man tror att böja spik och då underlättar det om man tunnat ut den ordentligt. Detta måste dock göras efter man smidet spiken, annars går den inte i tänkt hål i nageljärnet!

Montering

Jag skruvade fast kistan till att börja med och sedan när allt smide var klart tog jag ur frontsidan, sågade och mejslade ur för låset. När det var klart skruvade jag fast fronten igen och sedan limmade jag sida för sida och bytte ut skruv för skruv mot träplugg. Sedan var det bara att spika fast alla beslag, efter att ha nitat fast märlor på beslagen, som låskolven skulle låsa på insidan av kistan. Spiken slås igenom förborrade hål och när bara spetsen sticker igenom slåman en böj, sedan slår man i hela spiken och böjer den så att spetsen går i kistan igen, då sitter grejorna och ingen gör sig illa! Allt ändträ på kistan fasas av någon mm för att öka hållfastheten för slag. Det är så lätt att slå ur flisor från ändträ annars, speciellt från hårda trädslag som Ek! När allt var monterat linoljade jag hela kistan för att få den hållbar och avtorkningsbar, men framförallt, det blir sååå snyggt!

Det är otroligt vad timmarna bara rinner iväg när man håller på med hantverk! några timmar på linoljebränning av lås och beslag, en dags smide av spik, en dags montering och justering av lås, ett par dagars arbete med att bara sätta ihop låset och justera nyckel och fjäder, Några timmars arbete med att göra en nyckel och filning av densamma så det funkar mot låskolven. etc etc...

Jag antar att en mästersmed av den gamla stammen hade snott ihop en kista med beslag och lås på ...ehh... tja, något mindre med tid? Men som jag läste i Lars Enanders smidesbok:

 "om du ser ett gammalt fint lås på hembygdsgården så kom ihåg att det förmodligen var gjort av en mästersmed som varit yrkesverksam i decennier"

Jag har inte någon vana av träslöjd och smide så att jag överhuvud taget får till det är jag mer än nöjd med, att det tar tid, tja det är väl bara som det ska när man är nybörjare :-) Det faktum att vi till stor del arbetet med handverktyg (exempelvis stämjärn, fil och hyvel) istället för diverse moderna verktyg såsom fräs och dylikt gör väl att det tar lite extra tid för en som är ovan verktygen kan jag tro? Något har jag väl använd rikthyvel och bandsåg men det går nog att tjäna mer tid på att mekanisera hantverket något... Men å andra sidan, det finns en otrolig tillfredsställelse i att arbeta på ett, förmodligen uråldrigt sätt!

Några slutord om projektet

Funderar någon att göra något liknande

som nybörjare kan du räkna med följande

tider (approximativt)

Kistan, Träarbeten: 53h
Beslag, Smide & linoljebränning: 32h
Lås, Smide & tillpassning: 26h
Spik, smide: 10h
Monteringsarbete: 14h
Efterbearbetning, putsning & linolja: 2h
----------------------------------------------
Totalt: 137 timmar

Not. Tomas replika på mästermyrkistan finns på utställningen ”Hjärtats eld” i Smedjebacken.